10.13.2014

chrissy & the amazing technicolor dreamcoat

Först och främst vill jag säga TACK som fan för er ~*respons*~ på förra inläggy!!! Så glad att ni gillar't trots åtminstone tre ej medvetna grammatikfel som jag inte kan gå in och rätta eftersom blogger inte går hand i hand mä min ajfån :(( mvh lessen textredigerare 4 evr

HAR EN FRÅGA. Vill ju svara på era smarta, roliga & genomtänkta kommentarer - men vet inte huuur?? alltså ska jag börja skriva svaren i kommentarsfältet? Går en nånsin liksom tillbaka dit på andras bloggar för att se om bloggförfattaren har svarat? Eller bör jag köra star blogger style och ha fråge-round up nån gång i månaden? OK JÄTTETRÅKIG FRÅGA säkert svara if u feel like it annars kan vi nu gemensamt beskåda min nya fluffiga följeslagare:

"Madonna me magont", oil on canvas, Chrissy Yo 2014




65kr på Myrorna!!! Thänk u jesus. Den e rosa och fluffig och JÄTTEVARM!!! och når mig ner till fotknölarna. Har aldrig ägt en lång kappa förut, men drömt om en såpass länge. Är fortfarande osäker på om jag har rätt "mått" för en..... Mvh 1,60 med hips that don't lie. Känns som en urtyp av klädsel som långa smala har på sig? But imma rock dis shit tho. OBZ ~*style inspo*~ e (SÅ KLART) magiska Moa!! slut på OBZ


Redigerade inte bilderna samma dag märks det :))) Är så himla ledsen att jag inte är en Mac user längre. Min andra laptop (anno 2008, mellanslagstangent missing) befinner sig dessutom i mitt ex garage någonstans i norra engly satte :)))) Har bara telefonen för foto + redigering. Om nån rik/generös/got a spare laptop läser så får du gärna sponsra mig me en ny Mac!!! *inställsamt smil*

Aja back 2 dreamcoat: har upptäckt Timer Cam-appen!!!!! Alltså VAD gjorde en ens innan den????? HUR har jag levt nästan ett år utan den?? Ingen kan förklara. Är tämligen säker på att denna "coat" egentligen är en morgonrock.... Menne..... Nu äre en kappa hehe :)))

10.06.2014

chrissys fantastiska bokhög!

I somras tog jag upp kontakten med en gammal lover of mine. Vem är det, tänker ni nu. Första kärleken? Ett festivalragg? Men nä, ni har fel allihop. DET ÄR LÄSNINGEN.

(haha så jävla rolig not)

ÄLSKAR i alla fall att läsa. Har velat göra ~*boktips*~ sedan jag började blogga at da tender ålder of 15. Men det har alltid känts.... som.... nåt som..... vuxna gör.

Jag fyller 25 i januari, så det är väl dags att inse att jag har blivit my own worst nightmares dvs VUXEN (kräkljud).

Så utan FURTHER ADO inleder jag härmed någon sorts quickfire round av bokrecensioner size mini, en ~*inläggsserie*~ om de böcker jag läser. Innan juli hade jag läst exakt en (1) bok på hela året, så det känns mest rimligt att skippa 2014s första sex månader och djupdyka rakt ner i BOKSKOGEN jag befann mig i i somras. Ay up!


Okej skulle nog ha lagt böckerna i motsatt ordning SER JAG NU. Aja, from bottom to top så läste jag:

Det här är inte en bok av Linda Skugge. Jag hade bara läst Saker under huden innan denna, men den älskar jag och hade väl väntat mig att bli snarlikt swept off my feet av Det här är inte en bok. Besviken är inte känslan, för Skugge skriver på ett sätt som berör och kanske även upprör. Dock är Skugge i grund och botten skribent, inte författare, och det är nog därför jag inte fastnar. Hon är en skicklig krönikör, men jag ville ha litteratur, inte artiklar.

Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda. Den här volymen har ju hyllats till skyarna, men som den cooling jag är så hatar jag den. Hatar. Språket är förvisso stundtals lysande, och karakteriseringarna känns äkta, men det är något som skaver. Dessutom läste jag senare en till bok av Gavalda OCH JAG VILLE KRÄKAS över hur dålig den var. Men mer om det i septemberupplagan av Chrissys bokhög *smil*

Flickan som uppfann livet av Johanna Nilsson. En bok jag hade velat läsa som tonåring (hur ofta säger en inte det egentligen men aja). Den handlar INTE om en flicka som vill ha en kille att hångla med eller coola kompisar att supa med. Däremot handlar den om en tjej och ensamheten, kluriga barn-förälder-relationer, och kvinnlig vänskap. Innehåller heller inget pinsamt försök till tonårsspråk (unlike 89% av resten av ungdomsböckerna). En skön kontrast till alla idiotiska Funtasieböcker jag läste som YA.

Saffransköket av Yasmin Crowther. En g-r-y-m debutroman. Innehåller allt jag vill ha ut av en bok: ett levande språk, en bra story och trovärdiga karaktärer. London och en liten bergsby i Iran är ~*the backdrop*~ och båda ställena beskrivs så ingående att det känns som att jag rest dit. (Crowthers bokjag besöker ställen i London som jag själv har LOVED AND LOST så, spoiler alert, jag grät. Massvis.) En sorglig och oförutsägbar berättelse om hur det är att leva mittemellan två kulturer.

Jag minns att jag sprang av Ron McLarty. Köpte den här enbart för att jag såg min UNDERBARA svensklärare (Siri ily) läsa den en dag mellan lektionerna. (Har även döpt en katt efter henne but that's another story.) Visserligen sa Siri, med tvekan i rösten, att den "var väl okej" när jag frågade, men ändå. Ville ju vara lika cool som henne, så jag beställde boken. Sen läste jag den ju inte förrän 7 år senare, men ändå... Och vad tyckte jag då? Ja, jag tycker som Siri. Den är väl helt okej. Jag tyckte mest om beskrivningen av bokjagets sinnessjuka syster, då den kändes naturtrogen och välbearbetad. Däremot saknar McLarty nog tyvärr en basic genusanalys då det är mycket skit om en kvinna som väntar hemma på den manlige huvudpersonen medan han är ute i världen och reser och förändras OCH HÅNGLAR MED ANDRA TJEJER UTAN ATT BERÄTTA DET men hon har varit kär i honom hele live och väntar sött därhemma osv. Asså visst om män vill envisas med att skriva sån skit men jag klarar mig helst utan, tack men nej tack, next plz.

Fjärilsjakten av Marika Cobbold Hjörne. Åh vad länge jag har velat läsa Cobbold Hjörne! Hon verkar ha precis det liv jag själv vill ha: kan försörja sig på sitt skrivande, är svensk men bor i London, skriver sina verk på engelska, har engelsk partner osv osv. Lyckan kändes som gjord när jag plockade upp denna bok och insåg att bokjaget bodde på Talgarth Road! Vad är det som är så speciellt med detta, kanske ni undrar. Nää inget särskilt bara det att JAG BODDE PÅ DEN GATAN!!! Huvudpersonen bor i en av konstnärslägenheterna på den gatan, och i en av dem bor min kompis Georgie!! Irl!!!! (Och japp, grät så klart som ett barn av att besöka mina gamla kvarter sida upp och sida ner.) tbh så imponerade inte handlingen i sig något nämnvärt på mig. Även här lös genusmedvetenheten med sin frånvaro. I vissa passager skulle jag tom hävda att sexism lös med sin NÄRVARO. Sådant sticker i mina jävla ögon så till den grad att jag inte ens kan njuta av det vackra språket. Sorry, Cobbold Hjörne. Maybe next time.

Myrrha av Ulrika Kärnborg. Gillade inte alls. Storyn är tydligen baserad på real life events: det är en massa 50 shades of Grey-aktigt tjafs om kärleken mellan en rik snubbe och en fattig kvinna under upplysningstiden i England. SNORE. Han tänder på att hon krälar i smuts, literally krälar, så hon gör'e och han kåtar på. Sen vill ho gifta sig men han ba "but IM RICH!" och så följer man deras förhållande from da beginning to death. Mkt SNORE. Ännu mer minus för att Kärnborg ba: "omg måste va tidsenlig!!!! *skriver the n-word & various racial slurs upprepade gånger genom texten*" men sen så vare inget annat som va tidsenligt :p:P:P:p:p:p:P Nä, do yourself a favour och läs en annan bok. Vilken som helst. Tom Mein Kampf. Bara inte detta slöseri med tid.


OKEJ GUYS WE MADE IT :DD Tack för att ni läste hit (så vare ingen som gjorde :P:p:p). SNÄLLA HAV SYNPUNKTER. Har du läst/ej läst/va tycker du/vad bör jag läsa i framtiden/ska jag lägga ner denna recensionsserie innan den ens hunnit bli "serie"/eller var det ok/intressant/kul?? FÖRLÅT FÖR BLOGGIG TON men skulle verkligen uppskatta feedback på just detta inlägg if u got any!! hit me! ily hejdå

10.02.2014

~*hej bloggen*~

Hej bloggen jag vill inte klaga. Jag vill inte klaga så jag håller käft. Och om jag håller käft så skriver jag ingenting. Och om jag inte skriver något......

Jag tycker om att skriva här. Det är som att ha en asbra terapeut, fast en jag kan prata med precis när jag vill och utan att ens behöva ta på mig skor eller en bh.

Och det bästa som finns är ju ni läsare. Ni är en liten men fantastisk grupp kloka, roliga, genusmedvetna kickass gals. ilysm tho.

Vad gör jag med mitt liv nuförtiden dååååå?
1. Jag bor inte i London. Jag bor i Stockholm. Jag har inte lunkat genom sverigesnö sedan 2008. I am weak and I won't survive the winter.
2. Jag börjar gråta _varje_ gång jag hittar något "från mitt londonliv" lol. En bok jag läste på V&A museum? Gråt. En Primarkkjol? Gråt. Ett kvitto från Costa? Gråt. Ett oystercard? Gråt. Ja ni hör ju.
3. Jag jobbar inte längre. (Jag är jättejättejättefattig.)
4. Jag har skrivit nästan en fjärdedels roman.

Och trots att jag tänker att allt det där är så jävla tråkigt och blir uttråkad av det själv så kanske jag borde se att det inte är så jävla farligt ändå. Jag menar, vad är väl en öl i London? Här i Stockholm har jag så många fantastiska kompisar som jag nu hinner träffa hur mycket som helst, och tack vare instagram har jag kunnat träffa massa coola internet girls. Kan knappt ens tro att jag får hänga med så balla människor ibland. Så jag tänker nog komma tillbaka hit till hfl lite oftare. Ca det värsta som finns är väl att följa en blogg i dvala, men aja. Jag kommer titta in här i alla fall. Vore fint om ni också kom förbi ibland.

9.03.2014

i'm about to drive in the ocean, i'mma try to swim from somethingbigger than me


HAHA. denna känsla. it me. all day err day
och jag klarar den ju, depressionen. den är jag van vid, den kan jag hantera. jag vet hur jag ska ta den. men att ständigt plötsligt pendla mellan övre & undre bilden. det är nytt. och det är skrämmande. jag vet inte hur jag kommer må om några dagar, då vi planerat att ses. jag vet inte hur jag kommer må om en timme. jag vet inte ens hur jag kommer må när den här låten av frank ocean är slut.

kick off my shoes and swim good

7.30.2014

by stina tholén

FANTASTISKA stina tholén målade ett så himla fint (och LIKT!!) porträtt av mig för ett tag sen. hon är en helt makalöst begåvad person som ritar och målar och kreerar. watch out 4 her säger jag bara! tack stina för den fantastiska äran! ��

7.28.2014

springa,

efter ett svettigt pass & efter en kall dusch. jag lät huden torka i solen & det luktade barndomssommar. OBS channelar min inre quentin tarantino på högerbilden obs.

sommar 2014. jag har bott i stockholm i fem månader nu. det är nästan prick ett år sen jag sa upp lägenheten i camden & flyttade up north. att en person kan ändras så mycket.

jag skriver mycket. jag äter vad jag är sugen på & jag springer när jag känner för det.
tänk.
att jag skulle kunna KÄNNA FÖR att springa.

fastän malin sa att om jag inte kunde serva så var det väl ingen himla idé att jag var med på gympan. fast en kompis som trodde att jag hade gått hem när jag i själva verket låst in mig på toan för att byta om, en gång kom in i omklädningsrummet efter idrotten och satte igång en diskussion med alla tjejer i klassen om hur groteskt stora mina tuttar var, "hon måste köpa en bh, man ser det på henne när hon springer." trots att adam skrattade åt mig när hela klassen skulle ha stafett runt skolan och jag andfått lämnade över pinnen till honom och han sa: "har du aldrig tränat förut eller? ursäkta men du borde verkligen börja... du har säkert blodsmak i munnen också!"

trots den totala ångesten som infanns i lill-jagets kropp bara jag hörde ordet "gympalektion" så snörar jag numera ofta och med glädje på mig löparskorna och springer fem, åtta, elva kilometer. i spöregn, i fyrtiogradig sol, i hård motvind. jag springer min väg men det känns precis som att komma hem.