2.12.2016

LÄGET?

Hei hei hur e leeeeeget!! Med mig är det bra & på senaste ti'n har jag:

Skickat bildr till min bästiz i England. ok har aldrig haft snäpchät men detta känns ju som att det är direkthämtat därifrån?? men alltså endast ur hennes & min mejlkonvo hehe mvh en 26-åring och en 31-åring :)) kanske skaffar "snap" snart mvh sist i världen AJA :---)) ps fötter e d värsta ja vet ds

Det har varit snö + sol!!! Och sen har snön försvunnit och jag har köpt en rulle center och promenerat i 7km för att komma fram till ett bibliotek som hade vår bokklubbsbok :DD Var på Stora Essingen som alltså är en "ö" i Sthlm och alltså det var fan SJUKT det fanns liksom en "detaljhandel" där och en svindyr konsum och femtiotalsskyltar i neon och alla hus hade runda fönster?? precis som i "hamnstäder" alltså lol men äh palla va en hater det va ändå rätt myzigt

En annan gång gick jag & Linny på min sysslings stand-up (!!!) på Norra Brunn. DET VAR SÅ BRA är hennes största fan ♡ Sen mötte vi Jamie Oliver jag började skratta så mkt åt hans min att jag stannade mitt i gatan och veks dubbel hiho well u had 2 b there i guess ¯\_(ツ)_/¯

Det har varit en *vecka av kontraster* heh hehhhhh. Har jobbat med Julia & Myller och varit upprymd. Så har jag *tagit tag i mig själv* och ringt diverse jobbiga samtal. Alltså CSN osv..... hehe fy fan GRÄT 4 real men nu är den ångestklumpen upplöst!! och jag har det under kontroll can i get an amen

Har promenerat igen (TVÅ ggr på en vecka!! mvh annars fastgjuten i soffskålen) & lyssnat på Dizzee Rascal, Wiley & Tinie Tempah haha fy fan. men var tvungen pga englylängt. japp get away from the bar tell your boyfriend hold the jar and dance wiv ME i see you glance at me thats why im askin b!!!

Haft selfiesession i hörnet på Metro Pizzeria medan jag väntade på min falafelrulle kl 02.34 samt testat kjolar i största storleken på monki som jag INTE KAN SITTA NER I utan att de KNÄPPS UPP för att jag är FÖR TJOCK och så har jag deppat jättejättejättemycket över min vikt vilket jag varken har intresse av eller ork för pga så uttjatat jajajajaj ja ja j a

Har läst som en... lus. Minns ni Läslusen? Bokklubben för småtjejer landet över som fanns under tidiga 00-talet. Och det kom en ny Läslusentidning varje månad där en kunde beställa nya häftiga böcker tex Tvillingarna i Sweet Valley High och Saknad - Jennie, 3 år. Gu, kommer fortfarande ihåg tidningens glanshet och LUKT. Min barndoms höjdpunkt!! Och häromdagen hängde jag med Kajsa när hon var in town! Vi gick på Moderna och pratade ångest, medicinering, bloggar och nittiotalsfilm. Det var noooice (som Andy Samberg skulle säga) MEN nu måste jag gå för jag ska träffa ett gäng coolingar!! AAAH hinner inte ens korrläsa detta inlägg men jag yolo:ar och publicerar ändå so cool & crazy. Hoppas er fredag inte suger och innehåller många öl & avsnitt av parks & rec herrrrrrå

2.09.2016

alex & yrsa & femtopia & scream 2

För ett knippe veckor sedan var jag på skrivdejt med Yrsa & Alex. Vi testade Femtopia vid Hornstull för första gången!

Femtopia är ett veganskt & feministiskt café där de t.ex hänger sånt härnt fint ☝ vid ingången

Vi satt längelänge och skrev & pluggade. Samt köpte havremjölkskaffe, mackor OCH VEGANSKA BAKVERK aaaaah!!! Jag tog en mjuk pepparkaka och Alex en kladdkakehistoria med chili i. Smakade ofc av varandras utan att fråga hehe. Vi konstaterade att den en själv valt var godast - score när det händer ändå!

Yrsababe under skrivpaus! Vi diskuterade tv-serier t.ex. Narcos True Detective Breaking Bad och fejkfeminism (jag använde mitt praktexempel ur True Detective säsong 2 när Vince Vaughn ba "you're a lady cop right?" och bara lilla-gumman-klappa-på-huvudet-förklarar för Rachel McAdams att han inteee meeeenade deeet som ngt sexistiskt!!! Utan som en KOMPLIMANG!!! haha så är det Rachels karaktär som verkar "hispig" och paranoid eftersom hon gjorde en feministisk tolkning and Vince shut that shit down ORKAR INTE ps förlåt för sidospår kommer bara inte över't!! kram ds)

Ja JA! I alla fall. Vår bokklubb var mitt uppe i läsningen av Lena Anderssons Utan personligt ansvar och Yrsa läste upp Nanna Johanssons briljanta inlägg om Roy Andersson medan Alex & jag frustade av skratt. Naw lella gbn asså

Japp sen skulle Yrsa på en spelning och baby Al bjöd hem mig till sig! Hon lagade mat åt mig medan vi turades om att spela låtar från hennes Spotify. Mycket "den här tror jag du skulle gilla" och "detta är min minst skämmiga åttiotalshit" och "det här är min favvo-Justin Bieber-låt!!". Alex mamma kom och satte sig bredvid mig vid köksbordet och visade mig bilder från stället de brukar vintersemestra i. I bakgrunden hördes fräset från Alex stekpanna och jullåtar av New Kids on the Block DET VAR SÅ JÄVLA FKN MYSIGT önskar jag var där nu!! När maten var klar dukade vi i vardagsrummet och så bänkade vi oss alla tre framför Scream 2. Fint som fakkin nasty-ass snus var det.

ps TACK för all fab respons om Myller!!! Julia och jag kunde inte bli gladare. Så fint att få så mycket stöd. Vi är fett pepp på att visa er mer! Det kom in ett par frågor och jag lovar: jag uppdaterar er inom en snar framtid med mer info. Ni är bäst TACK TACK TACK ♡.

2.03.2016

ett redigt himla avslöjande

Hörrni jag har en sådan rolig jäkla grej att berätta om. Sedan i november har jag och Julia arbetat på ett lite hemligt projekt tillsammans - men nu är vi i slutskedet och därför kan vi äntligen berätta om det på riktigt. Så här kommer det alltså bara pang bom: i vår publicerar vi ett zine!



Vårt alldeles egna. MYLLER heter det och dess fokus är det skrivna ordet. Så klart kanske, hehe. Under vintern har vi stått i kontakt med skrivande människor vi beundrar och gensvaret från dessa personer har varit fantastiskt. I måndags var det deadline för alla medverkande skribenter och nu under veckan sitter Julia & jag och korrekturläser/njuter av alla inskickade bidrag. Henrietta har gjort vår logotyp och designat typsnitt åt oss! Fan va fint va.

Vi har jobbat så hårt & så länge och nu är det nästan klart och det känns enormt fakking KUL! Också helt jäkla overkligt: att detta som vi startat faktiskt kommer att finnas. Snart. I våra och - vi hoppas! - dina händer. Vår idé har gått från abstrakt prat till konkret verklighet & det är så stort.

Så, yes, så här är det alltså. I mars släpps första numret av det litterära magasinet MYLLER! Och jag hoppas så så innerligt att ni kommer vilja läsa.

2.02.2016

lästa böcker: september & oktober.

en hög höstböcker + praktexempel på hur jag bygger upp torn av sallad ovanpå mackor :DD




Jag vet varför burfågeln sjunger av Maya Angelou.

Mm bokklubbs-bok! Första delen ur en självbiografiserie, denna var om Mayas uppväxt i ett segregerat USA under 1930-talet. Så hemsk och så viktig, men jag gav den endast en svag trea och det var nog allra mest för att jag läste den svenska översättningen. Den är från 70-talet och har en rasistisk baksidestext och det finns ingen nyare utgåva på svenska. Under läsningen undrade jag så himla många gånger om jag verkligen fick Mayas ord, eller om jag ibland fick översättarens intolkningar. Jag har aldrig tidigare funderat på översättningen annat än "hm undrar vad det här svenska slangordet var på originalspråket" men den här gången tänkte jag verkligen efter. Jag tänkte att en översättning inte är en mekanisk process utan en intim, personlig, mänsklig en. Och att den kanske inte alltid går att lita på.

Cranford av Elizabeth Gaskell.

I Cranford bor ett knippe kvinnor som sätter umgängeskretsen över allt annat - *including but not limited to* relationer med män. De föredrar faktiskt sina kvinnliga kompisar framför killar som försöker få dem att gifta sig med dem - så de avspisar snubbarna and you'll never guess what happens next!!! Hehe jamen ungefär så. Cranford är kanske inte en stark aktivist-feministisk text, men den är sådär hö hö-rolig som gamla texter ofta är (jepp använder facktermen där) och liksom mysfeministisk.

ur Cranford av Elizabeth Gaskell


Lollo av Linna Johansson.

I väntan på att något ska hända hänger Lollo och Lidija runt i Aspy. De röker och dricker öl och ligger på klipporna vid Vinterviken när det blivit mörkt. Fast väntar gör de kanske inte, det är mer som om de passivt stannar kvar i att göra ingenting och det passar dem utmärkt.

Bokklubbsbejbsen läser Lollo
Det är en känsla som jag själv v-e-r-k-l-i-g-e-n känner igen mig i och jag ville så gärna älska Lollo. Egentligen har den ju allt: karaktärer jag kan relatera till, en selfie av Arvida Byström på framsidan (hehe som om det vore avgörande men jo nästan kanske!) och liksom bara faktum att kvinnokaraktärerna är faktiskta karaktärer snarare än schabloner. Men det är någonting, antingen är det en story som aldrig riktigt tar fart, eller så är det en gestaltning utan energi, eller kanske ett alltför avskalat språk - något är det som saknas för att jag ska falla för Lollo. Vi pratade om det i bokklubben: att det kändes som att det vi läste var ett himla lovande tredje eller fjärde bokutkast men att det skulle behöva arbetas igenom en gång till för att bli helt finslipat.

Vi är inte sådana som i slutet får varandra av Katarina Sandberg.

Äe denna bok var bara en kopia av Niotillfem-bloggen. Alltså, verkligen en exakt karbonkopia - pratade med en kompis som också hade läst den och hon visade mig ett Niotillfem-inlägg (detta!) som återfinns i princip ordagrant i Vi är inte sådana som i slutet får varandra. Författaren var himla ung när den skrev verket, så lite kan så klart förlåtas, men nja, den här kan en verkligen skippa. Mycket klyschor och liksom en sån kärlek som den är på film och inga verkliga eller trovärdiga känslor alls. Platta karaktärer och förutsägbar handling. Nä tack denna var inget för mig.

Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson.

Ester Nilsson blir kär i Hugo Rask och ingår i ett odefinierat förhållande med honom. Ester läser in tolkningar och ser tecken i Hugos beteende, i hans ord och i hans sätt att vara med henne. Men hela tiden är han avvaktande, han håller henne jämt på armlängds avstånd och tar ömsom steg ifrån henne, ömsom halar han in henne. Ester ser kärlek i agerandet men Hugo ser något annat, ser kanske inte på samma sak ens.

ur Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson


Japp jag var sist på bollen/boken av alla i hela Sverige ungefär. Men. Alltså. Jag har aldrig läst en bok som beskriver kärlek på det här sättet. Lena Andersson skriver om maktordningen inom relationer och om det skamliga mänskliga hoppet och gör en så fruktansvärt träffande no bullshit-analys om kärlek. Fan vad jag tycker om den. Läs den om du inte redan gjort.

PS - hallå hörrni jag har skaffat goodreads! Bli min vän & tipsa mig om böcker där pls vore ROLIGAST i ca hela VÄRLDEN. Tidigare boktips jag knåpat ihop återfinnes här.

1.27.2016

10 dagar 5 städer 1 chrissy - SHEFFIELD

HEJ idag fyller jag år!!! 26 närmare bestämt. Vill inte tänka på det för det låter så gammalt så istället kommer här mitt sista inlägg om min senaste Englands-resa! Från när jag åkte till Sheffield över dagen med Nat & Jennifer för att fira min 25-årsdag. Kolla ☝ fint foto Jempa tog av mig dårå!

Dagen började på en buss från Nottingham med detta gullpar! Jag lyssnade på Arctic Monkeys första skiva på repeat hela resan för att få feeling :)))

När vi kom fram till Sheffields spårvagnsräls var det kväll. Vi promenerade uppför kullarna till Cambridge Street och slank direkt in påWetherspoon:et The Benjamin Huntsman.

Drack WKD så klart vad annars!! Där åt vi födelsedagsmiddag också (jag tog en korg lökringar för typ 0kr mmmm) och jag snyltade på wifi:t.

Fick livets Tindermatchning och sen kollade jag upp hur vi skulle gå.

Hit skulle vi! Till bluesbaren The Grapes på Trippet Lane.


På The Grapes har Arctic Monkeys spelat och det var så klart därför jag ville dit! Enligt något nittiotals-grafiskt Sheffieldforum på internet skulle man kunna se Alex Turner dricka en pint där from time to time, men vi hade inte den turen. Kommer ihåg att jag på morgonen luskat ut att Alex inte var i England utan L.A så jag gick omkring och surade hehe. Nåja, det var nice ändå! Ett helt rum på The Grapes var t.ex inrett med gamla tidningsutklipp om bandet, himla kul att gå runt och kika på. Om du är ett Arctic Monkeys-fan skulle jag verkligen tipsa om att resa till Sheffield, alltså det är världens största grej där och exakt alla är stolta över bandet och har en personlig story om medlemmarna.

Jarvis Cocker Alex Turner Jennifer Palmblad & jag! På väg till The Leadmill! Vi skulle gå på en klubbkväll som hette Shag alltså helt ärligt mer engelskt än så kan det icke bli

Jag var oteroligt pepp!!! Hade mejlat i förväg också hehe och ba "helå eets mäj böfdej pls celebr8 me m8" och The Leadmill ba "men gmn!!! kom in gratis + få en flaska CHAMPAGNE on us!!" hehe detta ☝ var "champagnen" vi fick... men men GRATIS ALKOHOL still a novelty 2 me i ain't complainin'!!!


Åh sån kväll det var kolla på mina fina kompisar!!! ♡ 1000% dimmigt 10000000% härligt

Alkohol i norra England är så jääävla billigt orkar inte ens jag drack mig *redigt berusad* för typ 180kr har nästan glömt hur den känslan e : att ha kul på klubb och inte oroa sig för sin ekonomi :)))

Så jävla fint par älskar denna bild världens bästa stämning ★★

Shots för 6kr JA TACK! Downade tre och sen haffade jag en snygg northerner som jag hönglade lite mä tills jag blev uttråkad hiho då lämnade jag honom ensam på dansgolvet :///

Aja vem bryr sä! Det blev treslaget och jag var officiellt 25! Firade genom att låna ut min hårborste till en snällistjej i toakön & ta 100000 selfies inne i båset PS gissa hur många killar som kom fram till mig, pekade på mitt halsband och ba: "hehe, you can trust me tho ;)))" svar: alla :))

De spelade kanske var fjärde låt Arctic Monkeys och ALLA SJÖNG MED. Ni förstår inte. Alla personer där kunde alla textrader. Asså det var så så så så mäktigt. De avslutade kvällen med A Certain Romance och ljuset tändes och alla klubbesökare höll varann om axlarna och blundsjöng innerligt och det doftade alkoholrus och jag ville GRINA. Bäst vare.

Sen stängde stället och detta power couple rökte/åt körv!

Jag fotade mkt snea bilder på busshållplatsen + sen i taxin fotade jag detta som utöver att vara en taxivarning också ÄR EN LÅT AV ARCTIC MONKEYS om ni undrar om jag fyllesjöng den låten :)) för taxiföraren :))) hela vägen hem :)))))) så är svaret.... KANSKE DET KANSKE :'----)

Somnade dubbelvikt & lycklig på megabussen hem & Nat förevigade. Mkt bra födelsedag 10/10.

1.25.2016

ett år av tv-serier

Jag kollar alltid flitigt på serier och alltid många samtidigt, men år 2015 såg jag fler än kanske någonsin innan. Listor e ju livet så inspirerad av Hanna (vars serieinlägg du hittar här) langar jag nu denna sammanställning av serierna jag följde förra året! (Obs #1: Detta är låååångt. Obs #2: Detta är sista sammanfattningen jag skriver om förra året I pinky promise!!!)

VÅREN 2015

Började serieåret i Nottingham och med att ligga i Jennifer & Nats extrasäng och kolla på Crims på BBC iPlayer. Det var ett mysigt tillfälle men en jättedålig serie, ganska uppenbara skämt som stödjer sig alldeles för mycket på könsstereotyper. No thanks next pls.

2015 var året jag upptäckte Broad City också och den serien är ju världens mest feministpeppiga ungefär och behöver väl ingen introduktion. Svinrolig, med Ilana Glazer och Abbi Jacobson som för övrigt är tidigare medlemmar av komediklubben UCB Theatre (som Amy Poehler varit med och grundat)! hehe ok så ointressant kanske men tycker detta e fint iaf särskilt som de har UCB-klistermärken på sina datorer i serien osv. 10 out of 10 would recommend japp!!!

fett viktigt ämne i The Fosters

Hemma i Stockholm igen följde jag en serie tumblr tipsat mig om, The Fosters. Fett cheesy american family drama MEN ändå ganska framåt för att vara just ett sånt: Fosters följer ett lesbiskt par och deras adopterade barn i sin vardag och serien tar upp massa viktiga ämnen som sexualitet, rasism och sexism. Tycker den är himla progressiv för att vara amerikansk, if that makes sense.

Samtidigt som den serien sträcksåg jag även Shameless US. Jag  Ä L S K A R  originalversionen av Paul Abbott som handlar om två arbetarklassfamiljer i Manchester. I Amerikaadaptionen har handlingen ändrats ganska mycket för att få den att passa till landet, den handlar fortfarande om arbetarklassfamiljer men den är jättemycket mer smörig och fejkdramatisk. Antingen vet jag inte tillräckligt mycket om den USA:ska fattigdomen (mycket troligt) men jag tycker inte det funkar lika bra. Säsong 6 kommer i vår och det är tveksamt om jag fortsätter kolla.

Moone Boy

Med min lillebror såg jag de två första säsongerna av mysroliga Moone Boy under våren och den gillade vi SÅ mycket! Otippade ITV ligger bakom (känns ändå som en Channel 4-serie) med t.ex Chris O'Dowd och handlar om Martin Moone och hans kompis Seán och deras uppväxt i åttiotalets Irland. Eller ja det är mest Martin som växer upp för Seán är nämligen redan vuxen. Och imaginär. Japp Moone Boy är en fett fin berättelse om ett barn och hans låtsaskompis och de *dråpliga* situationerna de hamnar i. Obs allting blir 200% roligare i irländsk dialekt obs.

I januari såg jag förresten också på Girls fjärde säsong, men klarade inte av att se hela säsongen när Adam började påminna mig för mycket om mitt ex och Hannah för mycket om mig själv heh.

Black Books

Och precis när årstiderna skiftade såg familjen och jag om Black Books för örti gången pga livets serie så himla himla kul + mörk med Dylan Moran, Bill Bailey och Tamsin Greig. Brittisk så klart från första halvan av 2000-talet så den är proppfylld av tidiga performances av då småkända nu superskådisar tex David Walliams Omid Djalili Simon Pegg Nick Frost Martin Freeman. Ändå enda sitcomen jag vet som utspelar sig i en bokaffär = a+!!!


SOMMAREN 2015

I somras kom Portlandia in i mitt liv hurra!! Det är en *skruvad* serie skapad av Fred Armisen och Carrie Brownstein. Tydligen är Portland staden som alla kreativa unga hänger i i USA (hade ingen aning), invånarna är quirky, påhittiga, konstiga hipsters och det är detta som seriens handling utgår ifrån. Det finns liksom ingen annan huvudkaraktär än staden i sig själv, vilket är ett koncept jag gillar: då kan serien så himla enkelt breda ut sig i alla riktningar och därför blir den aldrig stagnant eller tråkig. Varje avsnitt innehåller ett gäng sketcher med en drös olika karaktärer som alltid spelas av Armisen och Brownstein (och ofta någon gästspelande kändis) och dessutom är Kyle MacLachlan med som stadens knäppa borgmästare! Portlandia har dessutom en mycket lös kronologi och är därmed himla hoppa-in-i-vilket-avsnitt-vilken-säsong-som-helst-vänlig.

Inside Amy Schumer nailar fenomenet sexting

Vad har jag ens gjort med mitt liv innan Inside Amy Schumer?? Världens roligaste. Feministisk & *unapologetic* med massa skämt på killars bekostning :DD Ä-l-s-k-a-r Amys sätt att förhålla sig till sin sexualitet och sin tilldelade könsroll - hennes haters kallar henne slapp och grov och det tycker jag är så himla high praise!? Vill liksom ha tusen serier till om grova slackerkvinnor, tack på förhand.

I somras fick jag även min familj att se 30 Rock! Den är en av mina bästa serier ever och handlar basically om Saturday Night Live och om hur hela NBC funkar = himlen för ett inbitet SNL-fan. Med Tina Fey som spelar en fiktiv version av sig själv kan man säga, hon var head writer på SNL och 30 Rock handlar om henne som head writer på en snarlik sketchshow och så får vi följa alla otänkbara scenarion som utspelar sig bakom scenerna där. Fett sarkastisk, low-key feministisk och kewl show!! Obs serien e kul ändå även om du inte bryr dig om SNL obs.

Efter att jag läst Yes Please! av Amy Poehler i januari så blev jag sjukt sugen på att se allt hon någonsin medverkat i. :)) Därför pliktsåg jag säs 1 & 2 av Welcome to Sweden - en serie skapad av Amys bror Greg Poehler och som Amy varit exec producent för. Är om en amerikansk snubbes (Gregs) flytt till fruns (Josefin Bornebuschs) hemland Sverige. Mycket potential som den nästannästan lever upp till, men aldrig riktigt helt. Typkul att myskolla på med ens partner om denna är från annatspråkigt land för igenkänningsfaktorn tänker jag, i övrigt inte intressant nog :)) mvh tough love

Brooklyn Nine-Nine

Jahapp är ju också skitkär i Andy Samberg. I somras lyckades jag se Brooklyn Nine-Nine tre fakking gånger!?!?!? Så trött på den serien nu :)))) Men men. Andy e en cutie patootie i den och det finns en feministisk analys nånstans i bakgrunden SAMT den är av samma gäng som skapade Parks & Recreation så kul e den ju!! Gillar främst hur vänskap och kärleksrelationer framställs, välskrivet starka och fina istället för slentrianskt fyllda av drama och heartbreak. Ja ja känner att jag tjatat SÅ MKT om Andy Samberg så nu går vi vidare innan jag börjar tumblr-söka efter gulliga gifs på honom.......


oops FÖR SENT!!1! :-) oh noooooo ;-))

Med min pappa glodde jag även på Heading Out, en engelsk serie i sex delar som följer lesbiska veterinären Saras vardag. Typisk goofy sitcom vars premiss är att Sara inte berättat för sina föräldrar att hon är gay och hennes kompisar försöker få henne att ta steget. Min favvobritt Sue Perkins har skapat och spelar huvudrollen, men ändå fastnar jag inte för Heading Out - den är ofta tam och stundtals så förutsägbar att den blir rakt ut tråkig.

Bronx Beat med Amy Poehler & Maya Rudolph i SNL

Ja ja över till jordens bästa grej - it's Saturday Night Live!!! Denna mastodont till liveprogram som funnits i över 40 år och liksom skapat alla ens favoritskådisars karriärer: härifrån kommer nämligen Tina Fey, Amy Poehler, Kristen Wiig, Chris Rock, Will Ferrell, Jimmy Fallon, Julia Louis-Dreyfus, Eddie Murphy, Bill Hader och ungefär hundra till. Hur många timmar la jag egentligen på att glo SNL-sketcher i somras... det... vill jag inte tänka på :))) Så många att jag har fått en personlig relation till alla återkommande karaktärer. Så många att jag kan hela sketcher utantill... Så många att jag även tvingat min stackars bror att bli SNL-fan by proxy. :)))) Det är i alla fall BÄST ä-l-s-k-a-r när skådespelarna gör character breaks och börjar skratta för att nån annan i scenen är nå så för JÄVLA kul!!!! Skulle kunna skriva en hel guide om SNL meeeen det är väl dags att gå vidare I guess :'((


HÖSTEN 2015

I höstas mysgrinade jag till minidokumentärserien Girls Can Code på BBC. Här tar radiopersonligheten Alice Levine ett gäng unga tjejer in i teknikvärlden. Från början är tjejerna avvaktande - de tänker och säger att det här med teknik och internet inte är något för dem. Alice känner på sig att de visst är det, bara att de aldrig fått testa sig fram och därför inte vågar intressera sig för det - så hon skjutsar helt enkelt in tjejerna rakt in i techie-världen. Där får de designa appar, träffa etablerade entreprenörer, skapa spel och göra massvis med grejer de tidigare tagit avstånd för pga dessa yrkes "manliga" stämpel - och så klart inser nästan varenda en att de älskar det. Så fint och feministiskt och gråtvänligt.

No Offence var en klar höjdpunkt i mitt serieseende förra året. Här skrev jag ett helt himla inlägg om den eminenta brittiska dramaserien!

100% relate @ Bojack Horseman

Alexandra fick mig att börja se på Bojack Horseman, som handlar om en sarkastisk föredetta A-listares liv, och det kan vara en av mina roligaste serier. Tycker överlag att tecknade serier är "tråkiga" (mvh en som har noll koll på sådana och egentligen cirka bara sett The Simpsons hehe) men gillar VERKLIGEN. Gapskrattar och får magknip. SÅ bra e'ren.

Såg säsong ett av Fargo och jag var verkligen totalt uppslukad! SÅ spännande + *true 2 da film* osv!!! Men alltså, säsong två, vad hände? Okej, så undertexter slutade fungera på appen vi kollar via... hehe kanske har ngt med det att göra jag vet inte :)))) Men nä. Känner mig mest förvirrad + underwhelmed. Meh, liksom.

Kände mig tvungen att se True Detective också. Men nej tack den var sexistisk och tråkig bara??? Eller är det något jag missat? Upplys mig gärna ty denna serie vill jag egentligen gilla nämligen.


Lol & Woody i This is England '90

Utöver dessa började jag även se om Breaking Bad, för att min familj ännu inte hade sett den. En kort stund följde jag nya BBC-serien Fried, men den var verkligen undermålig pls avoid. I centrum är en kille som är kär i sin coworker som inte är romantiskt intresserad av honom - men eftersom killen är MAN och VILL HA denna KVINNA så handlar serien mest om hur "blind" hon är för hans *true love* för henne och KORKAD hon är som fortsätter välja ANDRA (!!!) män framför honom dvs sådana hon faktiskt är attraherad av what!!!?!?!? ssssssnark så tråkig orkade ej se klart fy fan. Kollade This is England '90 istället!!! Har fortfarande inte klarat se absolut sista avsnittet pga separationsångest. En av livets bästa + mest gripande serier hands down!!


VINTERN 2015

Vintern kom och jag såg otippat på en serie om... en superhjälte?? Japp helt sant älskade Jessica Jones och här skrev jag ett inlägg om det!

Next up på seriefronten under vintersäsongen var komedin Louie som då är en fiktiviserad version av Louie CKs liv. Upplägget är likt Inside Amy (som i sin tur är likt Seinfeld och säkert hundra andra sitcoms, men vad, det är en ram som funkar): det börjar med lite fejklive standup, som berör ämnen som sedan löst går över i sketcher/scener i samma anda. Louie CK hyllas ju verkligen som *en komiker som Vågar Säga Det Alla Tänker* och för sin shock value, och visst, han *är* kul men det känns verkligen inte som något nytt? Stundtals briljant, stundtals lite unket tbh.

Jag och familjen började se American Horror Story: Hotel men vi har fastnat bara ett par avsnitt in. Tycker mindre och mindre om vad från början var en av de bästa serierna jag sett. För mycket gratuitous violence, tycker det inte ens görs för att vara läskigt utan är en massa blod och inälvor och våldstrauman liksom bara för att? Och jag är ändå verkligen inte någon som i vanliga fall blir "illa berörd" av sådant (min favoritfilm som barn var på riktigt Scream liksom). Nä, den här säsongen blev nog min allra sista, hejdå AHS jag kommer icke att sakna dig.

Clive Owen i The Knick som Doctor NO CHILL

Okej, kanske tar tillbaka det där om att jag inte är squeamish av mig... såg nämligen två avsnitt av The Knick och drömde for real MARDRÖMMAR efter det :)))) SÅ grafisk serie om ett sjukhus i New York i början av 1900-talet (aka say goodbye till mänsklig moral samt basic hygien :))). Obs är säkert sjukt intressant, den verkar leda in på en del character arcs som nog kommer behandla viktiga ras- och klassfrågor. Om man klarar av de o-te-roligt grafiska detaljerna, vilket jag obvi inte gör.

Drifters kom tillbaka med en tredje säsong!!! Här har du ett helt inlägg om seriens första två. Ooh that's so handy thnx Chrissy!!! Ur welcome bb any time!!

Ja sen blev jag fett depp på att tänka på David Tennant som motbjudande Kilgrave i Jessica Jones, så jag såg honom i en mindre vidrig roll för lite jämvikt. Broadchurch blev're: en serie om en tyst liten engelsk småstad som skakas av ett upprörande mord. Under seriens två säsonger får vi följa alla steg i utredningen. Helt okej kanske lite tråkig om man inte gillar sådana här serier från början och förväntar sig ngt storslaget men men den är vad den är en liten pärla inom sin kategori!

feminism i Master of None

Avslutade året starkt med Master of None, Aziz Ansaris serie som nyss vann en Critic's Choice Award för bästa komediserie. Älskar den! Tar upp viktiga ämnen på ett så jävla kul och ändå *thought-provoking* sätt, den pratar om rasistiska stereotyper och problematiska föräldrarförhållanden och feminism helt utan chill eller ursäkter. Det är absolut en komediserie, men samtidigt offrar den aldrig sitt djup för att få till ett bra skämt. Alltså, den här har fan allt. 10/10.

Ja! och nu har jag ju liksom sett färdigt alla dessa - så nu ekar mitt liv tomt efter bra serier att följa. SÅ! Har du ett megabra komediserietips, vet du den absolut bästa engelska serien eller sitter du inne på den mest spännande dramaserien ever? Hit me up vetja!